10:52:00
Ett fall framåt
Plötsligt händer det saker i landstingshuset i Västerbotten. Jag blev nyss uppringd av Jens Boman, Senior hälso- och sjukvårdsstrateg, från hälso- och sjukvårdsdirektörens stab. Han informerade mig om han utsetts att dra i trådarna för att arbeta fram en behandlingsplan för oss med lipödem.
Jens berättade att han läst ett flertal artiklar om sjukdomen, informerar sig om läget idag, diskuterat frågan med ett flertal läkare och verksamhetschefer, bland annat Leif Perbeck. Han anser att vi bör få hjälp och har dessutom två verksamhetschefer som är positiva och vill ställa upp för att vi ska få den hjälp vi behöver.
Han ville också bjuda in mig och mina medsystrar till en träff i landstingshuset den 21 augusti där han skulle berätta om sitt arbete och de tankar han har kring vård för oss med lipödem. Vi skulle också ges möjligheten att berätta om hur det är att leva med sjukdomen och det bemötande man får. Det skulle alltså bli ett ömsesidigt samtal mellan oss som kan leda framåt i rätt riktning.
Känslan som bubblade upp inom mig var positiv. För första gången känns det som att mina mail och brev gett effekt, att de vaknat på landstinget. Han gav en känsla av att vara ärligt intresserad av att föra detta framåt. Av mig fick han tipset att kontakta Olafur Jakobsson som arbetat med lipödempatienter under många år.
För mig känns sommaren lite ljusare än på länge och jag ser verkligen fram emot mötet i augusti tillsammans med mina medsystrar. Kanske kommer mötet att förändra mitt liv igen. Jag hoppas verkligen att mötet blir startskottet för den långa förvandlingen från att vara fånge i min egen kropp till den Kricko som kan stå, gå, cykla, bada, arbeta och leva ett värdigt liv utan smärta, orörlighet och skam. Tänk att få lämna livet som nu går i svartvitt för ett liv fyllt av färg, glädje och lycka.